Nu när du har ökat på din förförståelse för texten, föreslår jag att du djupläser texten. Sätt dig på en bra läsplats, sätt en äggklocka på ca 40 minuter och läs koncentrerat.

Här är tre olika förslag på angreppssätt under läsning:

Läs med pennan i hand.

Var en aktiv läsare som reagerar på innehållet. Skriv utropstecken, frågetecken, omvandla innehållet till punktform eller sammanfattningar. Har du texten utskriven, antecknar du i marginalen. Läser du digitalt, kan du hitta appar eller program att använda med anteckningsmöjligheter. Du kan anteckna i Adobe Acrobat Reader eller öppna pdf-fulltexten i webbläsaren Edge, till exempel.

Formulera frågor till texten.

Det är lättare att hålla fokus och välja ut information genom att svara på en egenställd fråga. Meningen är att svara på dessa genom korta fakta, som en tankekarta eller tabell. Nedan kommer exempel på frågor, som är just exempel. Kom på dina egna 😊 Tänk på att alla delar av artikeltexten inte behöver lika mycket fokus från dig, utan var strategisk. Ett förslag är att låta metod och diskussion få mest utrymme i dina anteckningar.

Inledningen eller bakgrunden- Vad är det för problemområde som forskarna vill undersöka? Vad är syftet med studien? Vilken fråga vill de hitta svaret på?

Tidigare forskning och teoretiska perspektiv- (detta är något som oftast ingår under en annan huvudrubrik, men ibland får det egna rubriker.) Vilka forskarnamn och studier omnämns inom området? Kommer en specifik teori användas i analysen och påverkar den hur forskarna lägger upp sin studie?

Metoden- Hur lade de upp studien? Hur stor är den? I vilken del av världen/samhället? etc.

Resultat - Den insamlade datan, det empiriska materialet, hur har den analyserats och vad kom forskarna fram till?

Diskussion- Vad plockar forskarna fram av sina resultat som de själva tycker är viktigt att diskutera? Vilken forskning från inledningen blir omnämnda i diskussionen? Hur värderar forskarna sitt eget resultat och vad anser de är viktigt med det?

Var en kritisk läsare. (Critical reading[1])

Under läsningen kan du lära dig att uppmärksamma och stryka under argument där författaren förklarar vilka begrepp som används och hur de används, hur hen kommer fram till sin slutsats. Försök att inte låta enskilda fakta och exempel få ditt intresse, utan leta det stora mönstret i texten. 

Försök att undvika listor med fakta, exempel, eller annat i din sammanfattning, utan följ checklistan nedan.

Hitta först textens syfte eller vad den vill hävda. En kritisk läsning innebär att identifiera och bedöma hur syftet eller påståenden underbyggs med argument, forskningsresultat eller annat. 
Bedöm sammanhanget för texten. För vem är den skriven? Vem går den i dialog med? (Det är antagligen andra forskare eller författare med olika ståndpunkter.) 
Vilken slags argumentation används i texten? Vilka begrepp definieras och används? Används någon teori eller teorier? Används och beskrivs en specifik metod? Om texten anknyter till en teori, begrepp eller en metod- hur används dessa för att organisera och förstå forskningsmaterialet?
Vilket eller vilka belägg har forskaren för sitt resultat? Hur används exempel och stödjande fakta? Om du har kommit genom punkt 1-3, så har du nu ett grepp om textens sammanhang och kan se hur den försöker utveckla ett påstående. Du vet också vilket belägg som finns för påståendet. De källhänvisningar som görs i texten för att bygga upp den, vad för slags källor är det? Är det förstahandskällor, statistiska källor, historiska eller annat? 
Värdera nu texten efter att ha läst igenom den med hjälp av tidigare steg. Hur väl underbyggd är texten? Argumenten och påståendena som görs, hur väl stöds de av källor, fakta och inhämtat forskningsdata. Finns det en problematik som inte nämns, eller ett motstridigt argument? Kan det finnas alternativ till hur materialet kan tolkas?

[1] Texten ovan är en modifierad översättning och originaltexten är skriven av Deborah Knott, New College Writing Centre, University of Toronto

http://advice.writing.utoronto.ca/researching/critical-reading/